Milo désann Senpiè

Jid

         Milo té ka viv an wotè Kaz-Navi pa koté Ladémach. Misié té ka monté Foyal mé an tan-tala, i té ka désann Senpiè. Lè i té fè tan désann la, sé pa té pou achté dobann akondi chanté-a, mé pou i té wè làn-li oben si zot lé masibol-li.

         Milo té tondilié, tanzantan i té ka trapé an djob Lizi Djéren pou té ranjé yonndé bouko wonm. Lè nostrom té ka désann Senpiè, sa pa ti bel bwa i té ka kwazé anlè chimen’y. Mé pou monboug, sé té dé zafè Kolbi, i té ka pito di : badap !

         Man poko di zot, Milo té « an bel chaben »*. Fo pa zot kwè sé té an boug wouj ni klè pou sa. Biennokontrè, sèten konpè’y kontel, Tet-Poul té kriyé’y konsa, pas dapré misié, i té kon dé lannuit kolé. Milo té ka frékanté tout moun, sirtou lè i té ka alé dan bastreng kontel « O lanmori » « Blésé Bobo » oben « Lotel Boulen ». Lè yo té zagalé’y, i té ka asepté san lazi. Sé pa pas i té pè moun oben pas i té krapon. Pies pa ! Mé Milo té tro chanbranl* pou sa, tro pchut* I pa té enmen chaché moun tren, i pa té ka chèché moun nana, menmsi sa rivé’y rété épi an fanm zawa « La rue des Bons Enfants ». Ni an jou an fanm-zawa* té di’y :

  • Misié mwen silon lajan’w ou pé bat makak-la jikjou !

I pa té ka atann-li, lom siwpri bati, i té boudé kon an doub-sis. An plis di sa, i té pati san pran an kout pin-karet, i té simié kayé pito. Sa pa té konba pou’y jòdi-a.

Nou pé di bravman, misié pa té pangol* tout moun. Anlo moun chaché a pité’y, mé i pa té enmen dézod pas i té ja fè an kout lajol épi Siparis. I pa té anvi viré sèvi bekmè’y ankò. Lè i té pli jenn, i té an chef an zafè tet-kanna-a. Atjelman i té an nonm respektab ek sirtou respekté, i té ka chaché respé’y avan tou. I té ka pito frékanté fanm éti té mété’y an chapo, i pa té ni konmision pou ti-kenken lèkètè ek badjolè mouskouyon.

Misié pa té ni lontan i té fè an béni-konmes, an fanm-zawa toujou « La rue des Bons Enfants », té vréyé an fion ba’y pou di’y tou fò :

  • Si kòn té ka pousé, asiré ou pa té kay pòté chapo !

Milo viré griyen ankò ek i désidé kité Senpiè pou bay monté asou Mòn Ladémach an wotè Kaz-Navi.

 

*Liste de mots créoles de Saint-Pierre recueilli par Léo Ursulet et texte établi par Jid

An bel bwa : une belle jeune fille inspirant le désir.

Asepté san lazi : accepter un propos désagréable sans manifester son indignation, sa désapprobation.

An zafè Colbi : un évènement sans importance.

Badap : merde, je me fiche de ce que tu penses.

Bel chaben : désignation par dérision d’un noir particulièrement foncé de peau.

Chabranl : Two chanbranl pou sa/ Two pchut pou sa : Trop sérieux pour cela.

Fanm-zawa : femme aux mœurs débridés.

Làn/masibol : petite amie

Matelo-a : expression d’une jeune femme du peuple pour désigner sa concurrente.

Mété’y an chapo : abandon de son costume de tous les jours pour prendre les toilettes de femmes du monde.

Pangol : ou sé pangol tout moun : tu es le jouet de tout le monde.

Pité an moun : l’encourager à se quereller.

Tet-kanna : Faire débouler un fut rempli de bouteilles vides. Réveiller les gens de leur sommeil.

 

Expressions :

Misié labé, lè ou tonbé an nich fonmi, ki manniè ou pé sav kiles ki pitjé’w.

Misié mwen, silon lajan’w ou pé bat makak-la jikjou.

Si kòn té ka pousé, nonm mayé pa té ké sa pòté chapo.

Léchel-Poul sòti Mòn-Vè dé pié’y plen labou,… fèy balizié ka sèvi’y léyet.

 

Surnoms :

Mizo-chien, Tet-poul, Tété-tjilomet,

Connexion utilisateur

Commentaires récents

  • ROMANCIERES CARIBEENNES FRANCO-CREOLOPHONES : LES 25 LIVRES INCONTOURNABLES

    Marie Vieux-Chauvet

    Albè

    18/05/2024 - 06:44

    Je l'ai découverte il y a peu. Lire la suite

  • Question à l'oral du Bac : "Pourquoi n'y a-t-il pas de...

    Pipeau ?

    oss07

    17/05/2024 - 20:28

    Ainsi, ce truc de "migrants" dont les grands médias nous farcissent la tête, serait du pipeau.
    Lire la suite

  • Question à l'oral du Bac : "Pourquoi n'y a-t-il pas de...

    Je ne dis pas bizarre.

    oss07

    17/05/2024 - 14:23

    "Pourquoi n'y a-t-il pas de Noirs et d'Arabes en Pologne ?", est-il demandé.
    Lire la suite

  • Finkie le gâteux à propos des étudiants de Sciences Po

    C'est dommage.

    oss07

    16/05/2024 - 08:37

    L'homme est un mammifère et, à ce titre, les groupes qu'il constitue revendiquent un territoire, Lire la suite

  • Finkie le gâteux à propos des étudiants de Sciences Po

    KANAKS

    Albè

    16/05/2024 - 06:58

    Le peuple kanak vit sur sa terre depuis au moins 5.000 ans. Il ne l'a jamais quittée. Lire la suite