Valérie Troddal vient de publier un conte créole en français, anglais et bien sûr en créole. Préfacé par Jocelyn REGINA et un autre mapipi, Jude DURANTY, en a rédigé la présentation.
Valérie TRODDAL an poétes ek an matjez woman, kou-tala i pran chimen kont-lan. I ka fè nou wè kont-lan sé pa selman pou lé majolè kontel : Diverjé, Joslen Réjina oben Dédé Digé épi kisasayésa… Kont-lan ni pliziè chimen, chimen-chien, chimen kòsiè, chimen-détounen, chimen-dèyé, chimen-douvan asou chimen-matjé, sé douvan i ka alé.
Manmay zot pé konté asou an nouvo matjez pou pasé an bel ti-moman lekti épi Fergous konpè Mangous. Poveb-la ka di : « sé bon tjè krab ki fè si i pa ni tet ». Es sé bon tjè Fergous ki fè si i ké pran otan fè, épi bann sotrel-la ? An bann parazit. Mé man pa lé fè zot brè dité pou maladi zot pa ni, oben mennen zot lanmes pié ni. Sel bagay man pé di zot, zot ké ni pou aprann sa solidarité lé di, ek yich Bondié pa ka péri.
Poudayè, si Matinik té ka viv kon an tan Fergous éti tout moun té ka kolé tet kolé zépol, pétet Valéri Trodal lé di nou asiré té ké ni anlot sosiété pli solidè. Pétet kontez-la lé di tou, ba anlo majò pofitè : « tout kochon ni sanmdi-yo » ek « pa ni majò yo pa ka siyé kòn-yo ».
Manmay pa two tjansé, ladjé kò-zot adan bel kont-tala ka montré vakabonajri sé pou an tan. Kontez-la lé di nou, annou pa ped fwa, pa fè dèyè, pran an létjet bravman adan linivè-tala, asirézot ké pasé an bel moman. An nouvo matjez kont wè jou, annou bay pal-la pou dot kont dèyé pé wè jou…
Misié Jid DURANTY
Celui qui tombe relèvera l'autre !
Lire la suiteIl déclare qu'il y aurait en Martinique des "indépendantistes de gauche et des indépendantistes d Lire la suite
"Indépendantistes de droite ou de gauche en Martinique", indépendantistes à part entière ou entiè Lire la suite
La situation du Martiniquais lambda qui vit en France est une chose, l'intérêt de cette question Lire la suite
...ont été 13.000 à déposer un bulletin dans l'urne pour la tante de Knafo (Marine Machin) à la d Lire la suite