Si mové tan pé kontinié mennen gwo lapli toujou, kon chak lanné, sézon siklòn ka koumansé 1é jwen pou fini 30 novanm. Lanné tala, 6 tanpèt épi 8 siklòn fèt anlè Lanmè Atlantik èk Lanmè Karayib. Senk (5) di mwa-jwen, prèmiè tanpèt ALEX fèt an Gof Mèksik. dézièm-lan (BONNIE) fèt 1é jiyé pa koté Mitan-Lanmérik (Amérique Centrale). Apré sa, pandan 60 jou (tout mwa Jiyé épi tout mwa-dawout), parapòt anpil niyaj fifin sab ki té ka travèsè Latlantik, piès siklòn pa fèt ditou. Prèmié fwa sa té ka fèt dépi lanné 1997.
Siklòn FIONA, ki koumansé fèt pabò LaGwadloup 14 sèptanb, té primiè gwo siklòn di sézon-an. I fini bat jis koté Kanada, pa lwen Senpiè-Miklon. Siklòn IAN fèt adan Lanmè Karayib 26 sèptanb, rimonté anlè Kiba avan i alé frapé LaFlorid. Lé i pasé anlè Kiba, i té Fòs 3 anlè léchèl Saffir-Simpson : balan-van-an ki té ka tounen lantou siklòn-lan, té fò pasé 200 kilomèt-lè (km/h). Lè i rivé anlè LaFlorid, siklòn IAN té Fòs 4 : balan van-an té ka vanté fò pasé 210 kilomèt-lè. Dènié siklòn ki fèt, sété NICOLE. Lè i koumansé fèt, i ladjé anlo dlo dépi SentLisi jis Gwadloup dépi 4 novanm 2022. Lè i alé frapé LaFlorid, lè 10 novanm, i té an siklòn Fòs 1 (balan van > 120 km/h).
Si tout siklòn ki pasé té ni lawoul, ki mennen bon dlo lè yo pasé anlè oben pa lwen sé lilèt-la, lè siklòn IAN pasé anlè lavil Tampa (LaFlorid), dlo-a bat dèyè an mannyè moun pa té ka atann yo wè : https://www.wtsp.com/article/features/so-about-that/reverse-storm-surge-hurricane-ian/67-ab49f548-4b25-47f5-9cd7-d0da3e59847d
Koumannié lawoul siklòn ka fèt épi koumannié pou paré oben baré’i ? Mi dé-twa mo kat pawol anlè sa.
...associations féministes martiniquaises, d'ordinaire si bruyantes, prononcer un seul mot à prop Lire la suite
...les médias occidentaux mainstream nous présentent depuis 2022 la Russie poutinienne à la fois Lire la suite
L'article est paru en 2022 et on est en 2025, donc le chiffre de 17.000 vues et quelques sur 3 an Lire la suite
....tel est la "performance" de cet article à ce jour ! Désespérant! Lire la suite
...de ses confrères Mquais ou Gpéens. Lire la suite