Dé matjè fidjiré alantou 22 mé (Matinik) Djant MBITAKO ek 27 mé (Gwadloup) Jude DURANTY (Jid)
Dé matjè kréyol Djant MBITAKO an manmay Gwadloup ek Jude DURANTY (Jid) Matinik désidé fidjiré pas yonn pa té konnet lot avan.
Sa yo té ni ansanm, sé annout di matjé kréyol, yo toulédé mofwazé an liv Mariz Kondé (Marise Condé). Si Jid mofwazé Hugo le terrible ki vini « Siklòn Igo », Mbitako chalviré Savanah Blues ki vini « Kaladja Savanah ». Yonn désidé envité lot.
MBITAKO Matinik 18-24 mai 2022
MBITAKO pasé an simenn Matinik pou té dékouvè 22 mé. I fè an prézantasion Préchè le vandrèdi 20 mé, an bel mèsi pou Lavil Préchè ki bien risivrè nou, menmsi pa té ni anlo moun. Matjè pran kontak épi responsab bibliotek-la pou dévoplé bokantaj yo, pétet épi dot komin kon Kabé, Senpiè ek Préchè.
Mé MBitako té ni lokazion wè an ispektak le Jédi Sent-Espri épi Nicole Cage éti té ka prézanté travay rézidans lékriti i fè pandan an mwa Bénen. Sé té an bel moman ba matjè ki jwenn Nicole ek an poet Berté épi pliziè moun an swaré-a.
Le sanmdi i wè ispektak SERMAC-la alantou labolision sé té an bel moman tou dékouvè travay sé latilié otan an dans kon an mizik ek an vidéo.
Le dimanch 22 mé i té kontan wè Fromajé-a Senpiè-a ki enprésioné’y pas i enmen lanati. I té pé wè an sélébrasion, kòn lanbi, tanbou, dansé ek slam épi limenm di an teks i matjé asou 1848. Lakomin Kabé épi tout an étjip té mété doubout bel moman-tala pou la popilasion chonjé pli bel dat-tala.
I té lojé dan an jit, pa koté Chelchè i viré pran avion-an ansanm épi Jid le mardi 24 mé.
Jude DURANTY (Jid) 24-31 mai 2022
Jidrivé mardi i té envité Mbitako. Misié organizé an konflérans pou lapres, mé yo pa té la pies toubannman le mèkrèdi bonmaten adan an restoran « Le petit Jardin ».
Le jédi okontrè lotel « Arawak » té ni an konférans litérè, la té ni tibren plis moun menmsi sé té lasansion. Douvan an bon piblik, Mirna Bolus fè an bidim prézantasion asou travay ékriti chak sé matjè-a. Dé komédien tou fè dé lekti (José Gernidier, Man Kansel). Apré sa sé matjè-a té pé siyé liv-yo ba sa ki genyen’y. Nou ka pofité rimèsié Lotel ARAWAK ki rann sa posib i sponsorizé bokantaj-tala.
Lè vandrèdi té ni manifestasion toupatou mé sé dan laprémidi nou jwenn Gosier éti té ni CM98 té mété anlo pano éti moun té pé wè non zanset yo. Man wè man ni an zanset Frédéric Duranty ki trapé matrikil-li an 1885. Man ké ni a chaché ki liannaj i ni épi Duranty Matinik. Léswè sa té bel toubannman pas Lavil Gosier épi Jean-Michel LESDEL (pianis) té envité an « quatuor » violon kiben yo prézanté « Symphonie Ka » épi an orkes violon, ek tanbou épi Fanswa Ladrézo, épi M. Moezza té osélélé adan « L’hymne à Delgrès ».
Le sanmdi sé dé matjè-a té an siyati adan dé libréri : Sentàn Libréri EPITHETE jik a inè é a dézè é dimi Libréri POINT LIRE o Moule.
Asiré sé prèmié fwa dé matjè ka pòté mannev pou yo jwenn. Sé dé matjè-tala ké chonjé 22 mé Matinik ek 27 mé Gwadloup. Pandan séjou mwen Gwadloup man té ni lokazion jwenn dé potomitan kontel Hector Poullet oben Manick Siar-Titeka éti pibliyé Sansann pibliyé adan « Une Voix une Histoire »
Pétet fok lé enstitision batjé an mouvman-tala pou litérati an lang kréyol dé péyi-a, bonkanté piplis.
Jid
Je répond à cet étron qui comme marco rubio se glorifie des crimes de ces
Lire la suite
...l'article ce truc de "Français qui ont commencé avant les Allemands" ? Lire la suite
Les français ont commencé avant les allemands
pays de merde!
...jamais entendu ni lue celle-là! Lire la suite
Grâce à la rubrique "Commentaires" de FONDAS (organe de presse lu seulement à Fond-Zombi et en Mo Lire la suite
En 2035 ,la Mque sera française depuis 4 siècles révolus. Lire la suite
Un "castré" qui gère 8 milliards de dollars ? Lire la suite
Vous avez remarqué le nombre de Nègres-prétextes dans les pays arabes ?
Lire la suite
...21è siècle ou quoi ?
Lire la suiteAttention Césaire n'a pas réagi par rancoeur, mais par lucidité.
Lire la suite