Lè man apwann nouvel lanmò Marcel LEBIELLE, primié bagay man kouri fè, sé chèché an foto ta'y pou sa ilistré artik-tala zot la ka li a, men man té abo gadé asou GOOGLE, QWANT kisasyésa (etc.), man pa rivé jwenn pa yonn ! Bagay-tala ka montré an kalité nonm-lan té ni, an kalité ki ra toubannman lakay-nou : i pa janmen té enmen mété kò'y douvan abo tout djoubak(travail/work) i té ka fè pannan lanné ek lanné pou sa défann lang ek kilti kréyol la ek soutou palantjé'y (promouvoir/to promote).
Marcel LEBIELLE té enmen kont kréyol kon enmen fet ek sé li ki wouvè lapot sé gran majolè (conteur/story-teller) lakanpay Sent-Mari a ba mwen kivédi Bizoden, Péwou oben Sentawoman. I té konnet yo tout ek i té rivé trapé konfians-yo, bagay ki pa té flouz (facile/easy) pies davwè (parce que/because) etsétéra moun té ni labitid monté lakanpay pou sa anrijistré kont ek filmen lavéyé moun-mò épi apré sa, disparet té ka anni pwan yo. Sé majolè-a té ka vini apwann lontan apré konmkwa liv asou yo oben flim asou yo té paret, men sé moun-lan ki té fè yo a pa té ka menm fè yo avwè an liv oben fè yo sav ki an flim té fet. Kidonk lawonn (milieu/environment) sé an lawonn ki red toubannman pou antré andidan'y lè ou wè ou pa ka viv lakanpay oben lè ou ka viv lwen sé moun-tala, sa ki té ka-mwen.
Sé gras a M. LEBIELLE si zot wè liv-la ki ka ilistré artik-tala rivé fet, LES MAITRES DE LA PAROLE CREOLE (édision Gallimard, 1995), ki ka sanblé pawol dé majolè mapipi (extraordinaire/extraordinary) Matinik kon Tintin DEFREL (éti foto'y ka ilistré artik-tala), Vincent CHEVIGNAC, men majolè ta Gwadloup, Sent-Lisi, Domnik ek Ayiti ki za monté nan filawo (décéder/to die) dépi nanni-nannan. Direktè lékol, agrikiltè, Marcel LEBIELLE touvé tan pou kréyé épi Jean-Georges CHALI ek mwen-menm an krey(association) pou sa sablé sé kontè-tala ("Kontè Sanblé" yo té ka kriyé'y) ek sé nou primié-douvan ki mété doubout "Lannuit kont Matinik". Primié-a woulé nan mwa out 1985 adan lékol primè Mòn-dé-Zes la. Nou jis éséyé mété doubout an "Lékol kont" pou jenn manmay té apwann tiré kont`épi sé mapipi-a, mé nou pa rivé érisi vréman davwè paran sé timanmay-la pa té toutafetman dakò pou sa.
Man dwé LEBIELLE an lot bagay tou (aussi/too) : sé li ki mennen mwen jwenn an fonséyè (fossoyeur/gravedigger) komin Baspwent étit tit-li (nom/name) té JEANBA, an boug estwòdinè ki té ka antritienn an liennay (relation) épi sa moun-mò a i té ka téré a. Misié té ka sèvi kwayans karaib, kwayans krétien, kwayans afritjen ek kwayans zendien adan tou sa i té ka fè ek i té ka prétann i té konnet sigré lanmò. Sé kon sa mann vini matjé an liv asou'y yo ka kriyé MEMOIRES D'UN FOSSOYEUR OU LES QUATRE-VINGT DIX POUVOIRS D'UN MORT (édision Ibis Rouge, 2002).
Sé dènié lanné-a ki pasé a, maladi té tonbé anlè Marcel LEBIELLE ek i pa té pé déplasé ankò, li ki té sitelman jaja (adorer/to be fond of) bat lakanpay ek bat bwa ki Baspwent éti lonbrik-li téré ki Lowen éti i té ni zanmi ki Marigo éti i té konstwi kay-li, nan kartié Dominant, éti ou ka wè l'Atlantik. Annou espéré Papa Legba ké wouvè bayè ba Met LEBIELLE ! Abobo !...
Pannann lanné, épi krey "Kontè Sanblé", Marcel LEBIELLE ek sé majolè-a té ka siyonnen tout Matinik pou fè ispektak kont, soutou adan sé lafet patwonal la.
Toujours aucune réaction significative entendue parmi la militance habituelle mqse .
Lire la suite
...avait 23-24 ans en 2022. Lire la suite
planétaires, graves, et que leur non-résolution va peut-être engloutir, aux sens figuré et propre Lire la suite
...musulman, n'est-ce pas Yug-Yog, pour permettre que sa population maltraite ainsi des Noirs ! Lire la suite
Vous ne l'avez pas vue ??? Lire la suite
...pas du tout des Arabes, on attend de voir comment l'hystérique Yug-Troyag-Yog va réagir. Lire la suite
A Frédéric C: Comme il t'a été littéralement IMPOSSIBLE de m'attaquer sur le fond
Lire la suite
j'ai lu deux livres pour mon travail.
Lire la suite
Mais elle ne mérite pas l'appellation minimaliste de "conasse" ...Bizarre non ?
Lire la suite
Il donne des conseils pour que l'on ne s'occupe pas de ce que je dis ,mais ce faisant il me consa Lire la suite