Dépi tjek tan an mové van ka planné anlè Linivèsité a. Twa bandi granchimen ki dwett té garé jou a yo pasé pa lapott Linivèsité a, poko lé rivé konprann fok pa yo konfonn, lajan Linivèsité épi lanmonné poch yo.
Yo toujou lé kwè Linivèsité sé manman yo ki ka ba yo brè, manjé, vwayaj, lajan pou fè labonm. Aloss yo lé viré andidan patiraj la.
Sé bouwoglann lan ni sett papa-chaj ka kouri asou kont yo, é magré toutt dott kaswol yo la ka trennen, yo fè apel pou déviré « travay » adan Linivèsité yo a. Sa sé dwa yo.
Yo konnett dwa tala, men asiré yo pa té konnett dwa a ki ka mandé’w pa mété lanmen’w adan an lajan ki pa ta’w. Pa alé fè papiyé manti ba’w. Pa ay mété signati’w anba dotjiman ki pa ni non’w anlè’y. Poutji yo pa konnett sé lobligasion tala ? Ess sé pass Matinik ka twouvé kòy adan an koté éti ledwa, sa yo ka kriyé lajistiss sé an bagay ki ka alé adan ansel sans, ki pa pou fett, lè sa ka déranjé’w, oben ki pa ka jenmen menyen an konpangni .
Pwofésè Linivèsité, étidian, ka batt é débatt pou sé sansi tala ki sisé san Linivèsité a, é ki lé déviré adan patiraj yo a, aresté filé zouti yo.
Yo ka défann lentéré Linivèsité a. Lentéré péyi a. É yo tou, sa sé dwa yo.
Ess péyi nou ka maché tjoupoutett ? Konsidiré Lajistiss sé an rev ki ka dòmi, séré anba labay. Poutji ?
Annou pran tan gadé sa ka fett lantou nou, dabò pou yonn, toutt tè Matinik, tè Gwadloup ni an zafè Klòdékòn ki té ka sèvi’y langré. Mové langré a, tala ki ka ba moun toutt kalté model maladi a. É pli bel la lotè a, moun an ki chayé pwazon’y lan vini an, sé li ki pli vayan pou kontinié vann bagay i ka fè sòti, adan dott péyi. Padan tan an ti neg-tè ka kontinié pran bon fè, é menm mové van an ka souflé souflé’y la.
Ni délè ou pa ka djè konprann ki koté ou yé a. Ni pwézon toupatou.
Tonnan ! Si pa ni soutirè pa ni vòlè !
Térèz LÉOTIN
Telle que pratiquée longuement dans les pays arabo-musulmans ,elle tuait entre 75 % et 80 % des p Lire la suite
Yeg-Yug-Troyag-de-mon-cul, t'inventes des "sous-entendus" que seul toi, le sous-doué, entend ! Lire la suite
....ces Marocains auraient mieux fait d'aller envahir et occuper la bande de Gaza et le Cisjordan Lire la suite
L'amendement visant à abattre les chiens errants a été rejeté à l'Assemblée Nationale de ceux qui Lire la suite
Cette vidéo montrent ce que signifie être noir à Cuba et Puerto- Rico et
Lire la suite
Ouais et ça change quoi pour les Nègres s'ils castraient tout le monde ?
Lire la suite
Vaut mieux te faire euthanasier ..tu rendras un immense service à l'humanité toute entière. Lire la suite
Carlos Moore "Pichón : Racisme et révolution dans le Cuba de Castro". Lire la suite
Oui, et Rosa Plumelle Uribe dans ces ouvrages expliquent la castration des caucasiens par les ar Lire la suite
Albè, c'est quand la prochaine campagne pour les chiens errants?
Lire la suite