Sa ka fè lanné ek lanné éti tout kalté espésialis goudougoudou (tremblement de terre) ka espitjé moun Matinik pokosion-tala. Ni an sikti yo ka kriyé L'Université Populaire et le la Prévention éti sé Albéric Marcelin ki met-a-manyok li (responsable) ki las ka difizé mésaj asou sa.
Men, ou sé di moun Matnik ka rifizé tann épi konpwann !
Kidonk, annou viré-répété'y : dépi latè koumansé soukré, dépi zot santi mwenn latranblad, si zot wè zot andidan kay-zot, pa katjilé, pa tjansé, pa atann ! Anni kouri-alé déwò ek lè goudougoudou-a bout (fini), fok pa zot déviré-antré an kay-la pies toubannman. Poutji ? Sé davwè (parce que) apré tout goudougoudou, toujou ni yonn oben délè pliziè soukrad (réplique) ki pé pli danjéré ankò. Adan anlo péyi, ni anchay moun ki ped lavi-yo davwè yo viré-antré lakay-yo vitman présé.
Kon tout moun dwet sav, ti péyi-nou an ka touvé kò'y asou an bidim fandas-latè (faille techtonique) kivédi nenpot jou, ki dèmen bomaten, ki adan an mwa, ki adan senk lanné, nou pé sibi an gougoudou ki ké osi danjéré ki tala ki dépotjolé Ayiti a nan lanné 2010 la. Annou chonjé ki 200.000 Ayisien monté an Galilé (décéder), lè sa fet sa ki lé di ki si zot wè sé atè Matinik sa té pasé, apochan (environ) 2/3 popilasion Matinik té ké disparet adan an batzié.
Annou véyé kò-nou, manmay, ek fouré adan kabech-nou ki dépi latè koumansé soukwé, fok anni kouri déwò san katjilé !
Selon le dénommé "BRO" (sé dénommant avant ça "CID", "CAM" et je ne sais plus quoi), je voudrais Lire la suite
Exactement!!!!! tu as tout compris ....c'est ce qu'il faut faire ...ne pas me répondre !!!! Lire la suite
...c’est ce qu’il attend ! Sé sa i bizwen!!!! Lire la suite
Mais, bonhomme, tu te caches sans arrêt derrière de multiples pseudos ("CID", "CAM", "BRO" etc... Lire la suite
Cet argument du "d'abord" est en fait profondément lâche : il est utilisé lorsque ses promoteurs Lire la suite